För första gången på ganska länge så smög sig ett leende fram över mina läppar. Det var när jag konstaterade att diskmedlet höll på att ta slut. Vad är det nu som är så roligt med det kan man tycka? Jo, för en herrans massa år sedan så såg jag en intevju i tv. Personen som intervjuades tyckte att bland det viktigaste som fanns var att ha en ren och snygg diskbänk. Men, pga vissa svårigheter med språket så blev det inte diskbänk utan, tiskbänk. Så på den vägen är det. Det heter alltså tiskborste, tisktrasa och som sagt....tiskmedel.
Det gäller att ta tillvara på livets små glädjeämnen.
Ha en fortsatt bra dag!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
va glad jag blir det leendet skulle jag vilja se :) puss
Skicka en kommentar